I november försvann en av katterna och det visade sig att den hade blivit påkörd med knäckt rygg som följd och blev sedan avlivad av Djursjukhuset. I morse när jag gick ner till lägenheten fanns ingen Frida och hon syns inte till så nu är jag sjukt orolig. Har fått veta av en granne att hon såg katten kl 05:00 och det är då jag brukar gå ner för att släppa in henne men idag sov jag en timme längre. Snacka om att ha skuldkänslor p.g.a den timmen. Ska försöka sova här i katastroflägenheten ifall hon dyker upp. Håller tummarna att mitt lilla hjärta kommer under natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar